Självskattning och... verklighet. Är vi äldre ärliga mot oss själva?

Enligt egen skattning lever 58 procent i åldersgruppen 65-84 upp till Folkhälsomyndighetens rekommendation på 150 min pulshöjande aktivitet eller 300 min måttligt intensiv fysisk aktivitet* per vecka. Övriga 42 procent rör sig inte ens dessa ynka minuter.

Hur är det med dig? Vet du säkert att du ligger i den första gruppen eller tror bara? Det är lätt att överskatta sin egen aktivitetsnivå. Man vill känna sig spänstig och hurtig. Men självskattning är en opålitlig mätmetod. Aktivitetsarmband eller liknande instrument är en förutsättning för trovärdiga slutsatser såväl för individer som för myndigheter.

Enligt Folkhälsomyndighetens rapport, publicerad i mars 2022, 67 procent av den vuxna befolkningen 16–84 år enligt egen skattning uppnår minst 150 minuter under en vanlig vecka. Både män och kvinnor rör sig lika mycket.

För att leva upp till rekommendationen bör vuxna vara fysiskt aktiva på måttlig intensitet i minst 150–300 minuter per vecka, hälften av den tiden på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig och hög intensitet. Måttlig intensitet innebär ökad puls och andning, medan hög intensitet en markant ökning av puls och andning.

Om jag förstår Folkhälsomyndighetens definition rätt som måttlig intensitet kan man räkna en snabb promenad (6-7 km per timme), jogging, ganska krävande trädgårdsarbete eller lätt jympa på en träningsanläggning. Hög intensitet för mig låter som spinning, medel jympa, intervall jogging.

Ynka 21minuter aktivitet på måttlig intensitet eller bara 10,5 på hög per dag är ingen vidare ambitiös målsättning och bör vara lätt att uppnå. Men att nästan 60 procent av 65 plus lever upp till den har jag svårt att tro på.

Självskattning/ enkäter är en mycket vanlig och samtidigt mycket godtycklig undersökningsmetod*, tyvärr långt ifrån säker. Människor brukar överkatta det som är bra att göra, såsom mängd grönsaker de äter per dag, tid de avsätter för träning och motion, antal positiva relationer, mm samt underskatta det som är negativt: alkohol konsumtion per vecka, tid när de sitter stilla, tittar på TV, etc.

För en objektiv bedömning och utvärdering av fysisk aktivitet rekommenderar forskare rörelsemätare. För att mäta effekten av aktivitet bör man utföra tester på fysisk kapacitet. Folkhälsomyndigheten gör varken det ena eller det andra.

Det är lätt...

… att lura sig själv (och Folkhälsomyndigheten sig själv också) men ganska dumt. Stilla sittande förkortar livet och sänker livskvaliteten. Jag vet det av egen erfarenhet. Om jag hade fyllt i aktivitets enkäten för 20 år sedan hade jag säkert också uppfyllt minimikvoten. Jag promenerade ju några dagar i veckan...

Som barn har min familj präntat i mig att jag minsann inte var någon idrottskille. Den rollen blev reserverad för min bror. Jag trodde på dem och levde jag upp till förväntningarna och höll mig på avstånd ifrån sportaffärer, träningsanläggningar och skogsslingor med träningsredskap. Däremot senare i livet släpade jag mig på promenader i ”hundhastighet”, med två hundar som ville sniffa överallt. Dessutom den ena drog ofta åt ett håll och den andra åt ett annat...

Först när jag var 50 plus träffade jag Kristina. Hon, tvärtom, hade svårt att sitta still och rörde sig mer än de flesta. För att kunna umgås med henne blev jag tvungen att öva upp promenadhastigheten för att kunna gå bredvid henne, köpa en 21-växlad cykel för att hänga med i uppförsbackar och svettas flera timmar per vecka på inomhusträning. Alla dagar och i alla väder.

När jag skulle hem efter min olycka, tre operationer och två månaders sjukhus vistelse senare, ratade Kristina bort minst hälften av handikapp hjälpmedlen som skulle underlätta min rehabilitering. Riktigt sur, blev jag förstås då, men idag är jag oerhört tacksam. Nu förstår jag att jag aldrig skulle ha blivit fullt återställd så snabbt – om nånsin. Även själva ortopedi kirurgen och sjukgymnasterna blev imponerade vid uppföljande kontroller.

Man ångrar aldrig den träning som blev av. Tack vare all träning och motion har jag bättre kondition, styrka, rörlighet och balans är någonsin tidigare. Någon idrottskille har jag aldrig blivit men för min ålder tillhör jag förhoppningsvis den övre kvartilen.

We trust in God. All other bring data

Six sigmas (program och filosofi för kvalitetsförbättringar i företag och organisationer som började på Motorola på 80-talet) motto var ”We trust in God. All other bring data”. Huvudet på spiken.

Att vara schysst mot sig själv är den bästa början. En utmärkt idé är därför att skaffa ett aktivitets armband som visar antal steg, sträcka, puls, etc. Det är enkelt och tydligt. Varje dag kan man avläsa sin aktivitetsnivå**. Aktivitets armband, en bra budget variant, finns att köpa från 360 kronor.

Dyrt? Med dagens inflation kan utgiften kännas omotiverad, det är så mycket annat pengarna skall räcka till. Däremot ur hälsosynpunkt är det en genial investering. Det går inte att lura sig själv längre. Du kan nämligen se både dagens aktivitetsnivå samt vecko- och månadsstatistik.

Yes, jag har ett aktivitetsarmband som jag fick i födelsedagspresent (naturligtvis från Kristina). Jag rör mig mer är majoriteten av 40-åringarna (inte konstigt, jag har mer tid som 70 plus) och mår bättre är någonsin tidigare.

Övning ger färdighet. Alla kan träna upp sig oaktat nivå som de startar ifrån. Vardagslivet blir mycket bättre när man rör sig obehindrat utan att ha ont någonstans. Och du själv? Har du verkligen koll på din aktivitetsnivå och är nöjd med den? Det är aldrig för sent att börja... Fyller du år snart? Kanske en aktivitetsklocka är en bra present? Även till mobiltelefoner finns det appar som mäter antal steg och vissa andra funktioner. Kolla själv eller be någon yngre om hjälp.

* Folkhälsomyndigheten i 22 års undersökning ställde frågor till nästan 45 00 personer. Endast 38 procent svarade.

** Folkhälsomyndigheten bör också använda aktivitetsarmband och avläsa samtliga som ingår i undersökningen, inte bara de som önskar berätta om sina värden. Först då finns det hyfsad pålitlighet i aktivitets undersökningar.