I höstas började Björn och jag gå på spinning intervall. https://www.levsunt.se/post/8-enkla-s%C3%A4tt-till-mer-r%C3%B6relse-enkelt-och-sm%C3%A4rtfrittPasset består av fem 2-minuters, fem 1-minuts och sex 30-sekunders intervaller, allt som allt bara 18 minuter men synnerligen sega minuter. De övriga 37 minuterna, dvs uppvärmning och ”vila” mellan intervallerna är lika tråkiga som enformiga. Spinning hör verkligen inte till mina favoriter. Jag trampar som en liten blå utan att komma någon vart, svett rinner och trots en sittdyna får jag ont i baken. Exakt så trist som det låter.
Så varför plågar jag mig på just detta pass?
Spinning intervall är ett utmärkt konditionspass, jag behöver bättre kondition (och vem gör inte det?), tiden går lite fortare än på spinning distans och när passet är över är jag extra glad och nöjd med mig själv.
Under passet cyklar jag 2 mil, bränner bort ca 360 Kkalorier, dricker en liter vatten och svettats ut lika mycket. Bra för hjärtat och för figuren. Resten av kvällen är jag oerhört pigg och full av energi.
En av mina viktigaste lärdomar är att göra det som är bra för mig i längden istället för att välja det som känns bra för stunden. Så trots att jag inte känner för att gå på passet så gör jag det i alla fall. Så, yes, nästa vecka blir det spinning intervall igen. https://www.levsunt.se/post/motionen-blir-viktigare-ju-%C3%A4ldre-vi-blir
Hur gör du? Gör du också det som är bra för dig i längden och somnar med gott samvete på kvällen? Åtminstone för det mesta...
PS Efter tre månader är passet fortfarande lika svettigt men motståndet att sätta mig på cykeln har försvunnit och baken har vant sig vid sadeln. Kort sagt, helt OK pass. Uppenbarligen kan man vänja sig.