top of page

Dubbelmoral utan dess like – i den svenska sjukvården



Hur kan en läkare vara 100 procent säker på om en patient har fått borrelia? I Sverige ställer läkaren en diagnos genom att titta på patientens symptom, för det mesta en hudrodnad. I andra länder ställer läkaren en diagnos först efter att patienten har genomgått två tester.


Vad är skillnaden? Priset och … den enorma och onödiga antibiotika användningen. Just den som leder till resistenta bakterier som är mycket farliga och som utvecklas när vi äter antibiotika i stora mängder helt i onödan. Och just det som den svenska sjukvården försöker begränsa spridningen av, påstår man...


Två gånger någonsin har jag fått fästingbett med en rodnad efteråt och två gånger fick jag den starkaste antibiotikan. Var läkaren säker på att jag hade borrelia? Utan tester kunde hen inte vara det. Några tester, trots att jag efterfrågade, fick jag inte göra. Det behövdes inte, sade läkaren. M.a.o. fick jag antibiotika för säkerhets skull.

Kanske hade jag borrelia, kanske inte. Kanske kunde jag slippa bägge antibiotika kurerna? Som tur är har jag inte haft några andra sjukdomar, så bortsett från den eventuella borreliasmittan, har jag inte fått antibiotika på drygt 30 år.


Min man, Björn, är en levande fästingmagnet. Trots att han har på sig långbyxor och undviker högt gräs, buskar, har han blivit smittad av eventuell borrelia varje sommar flera gånger. I år fick har en ”borrelia” rodnad redan i början av mars. Hur lyckades han med det vet ingen, men läkaren ordinerade en ordentlig antibiotikakur. Nästa ”borrelia” rodnad fick han en månad senare. Häromdagen märkte jag en rund, röd cirkel på hans vänstra vad och den tredje kuren har han just hämtat på apoteket! Och juli är fortfarande juli... Så har det varit varje år.


Enligt information på 1177 sidan ”Rodnad inte alltid borrelia”. Och vidare ”om rodnaden inte beror på borrelia är den ofta lite mindre och går snabbt över". Hmm, ”lite mindre” och ”snabbt över” är mycket otydligt definierade. I Björns fall hade han röda fläckar i varierande storlekar och en gång kollade läkaren fläcken endast online. Däremot fick han alltid stark antibiotika under 14 dagar.


Varför använder sjukvården inte borrelia-tester?


När jag berättade om Björns antibiotikakurer för en polsk vän, allmänläkare, svarade han att i Polen innan patienten får antibiotika ska läkaren ställa en diagnos först efter att ha kollat resultat av två blodtester. När en patient med en rund rodnad kommer till en läkare, får patienten remiss för ett blodtest (oftast Elisa om namnet säger något). Om test resultatet är positivt eller osäkert får patienten genomgå ett test till, Western Blot. Bägge testerna kollar nivå av antikroppar mot borrelia och tillsammans anses vara pålitliga.


Kostnader för en patient och samhället


Kan priset vara för högt? I Polen kostar det runt 1500 sek, om någon skulle vilja testa sitt blod mot borrelia antikroppar och betala privat. Förmodligen är bara turister som testar sig privat. Eftersom tester är standard vid misstänkt borrelia smitta och patienten får remiss är sjukvårdens kostnad per test en bråkdel av det privata priset. Hantering av större mängder av tester är vanligtvis avsevärt billigare.


Björn har efterfrågat tester även om han skulle betala själv, bara för att slippa onödiga antibiotikakurer. Nix, det går inte att göra ett borreliatest privat i Sverige heller. Varför? Är det billigare att skriva ut antibiotika? För patienter som får flera fästingbett per år är det verkligen värre att ta antibiotika varje gång, slå ut sina goda tarmbakterier och sänka sitt immunförsvar. För samhället i stort, förmodligen också, för att överkonsumtion av antibiotika leder till resistenta bakterier.


I gamla artiklar på internet har jag läst att borrelia-tester inte anses pålitliga i Sverige. Idag har de kanske blivit bättre? Kanske kan sjukvården kolla igen. I Polen och andra länder uppenbarligen fungerar testerna bra.

Comments


bottom of page