Många människor har svårt att kontrollera sina negativa känslor. Att undvika, uthärda, förneka eller trösta sig med att andra har det ännu värre är ingen smart strategi. Tvärtom, negativa känslor växer och till slut säger man eller gör något som man ångrar efteråt. Det är mycket bättre att lära sig att hantera sina känslor, minimera de negativa och maximera de positiva. Det kan alla göra, dessutom på egen hand.
Jag hade tur (och lite skicklighet att välja rätt föreläsare) att lära mig detta från Tony Robbins, en mästare i personlig utveckling. För över 30 år sedan, under semester i USA läste jag om honom och köpte hans CD kurs på 24 timmar ”Unleash the Power Within”. Kursen visade sig att vara en av mina bästa investeringar i mig själv. Fast det tog lite tid. Vetgirig som vanligt satte jag på den första skivan men min engelska räckte inte för att förstå hans snabba, otydliga amerikanska varav en del slang för att inte tala om mitt ordförråd där psykologiska termer knappast fanns.
Första gången jag lyssnade fattade jag inte ens hälften. Men jag gav mig inte utan lyssnade på skivorna om och om igen. Slog upp nya ord i en pappersordlista. Skivorna var dyra, det tog tid att förstå men det blev lättare allt eftersom. Några år senare köpte jag nästa kurs och där fanns den allra bästa skivan som heter ”Mastering Emotions”. Jag önskar att alla människor kunde lära sig den utantill. De skulle bli friskare, deras livskvalitet skulle öka avsevärt och hela världen skulle bli mycket bättre.
Var och en skapar sina känslor själv
Yes, exakt så är det. Jag själv skapar mina känslor. Ingen annan kan göra mig arg, ledsen, rädd eller besviken. Det är jag själv som gör det och det är jag som ansvarar för mina känslor, varken min chef, mina barn eller en förare som kör på min bil bakifrån. Min hjärna tolkar en händelse på ett visst sätt, producerar olika hormoner och mitt hjärta pumpar blodet snabbare för att göra mig beredd att fly eller att slåss. Om jag ändrar min tolkning ändrar jag samtidigt min känsla.
Känslor ger mig viktig information och är en signal till förändring. När jag känner en negativ känsla kan och bör jag använda den på ett konstruktivt sätt. Varje känsla innehåller ett budskap.
Vad säger rädslan?
Rädsla är en vanlig negativ känsla. Den talar om för mig att något är farligt och därför blir jag rädd för konsekvenserna. Något eller någon kan skada mig eller att jag kan råka illa ut på något sätt. Egentligen är rädsla en värdefull känsla för den har som uppgift att skydda sig från något riskfyllt eller hotfullt. Den säger att jag måste förbereda mig för att hantera något framöver. Om jag skall hålla ett föredrag, förhandla, ha ett medarbetarsamtal eller hantera en konflikt skall jag förbereda mig ordentligt.
Ibland är rädsla en sund känsla, då risken för att man gör sig illa är relativt stor. De flesta rädslor är dock arv från våra förfäder. Vi är rädda för något som hotade människor för många tusen år sedan och kunde innebära döden. Det var farligt med ormar, spindlar och höga höjder. Idag är dessa rädslor inte vidare meningsfulla, åtminstone i Europa, men ändå upplever många dem alldeles för ofta. Många är rädda för ormar, spindlar, höjder, blod och sprutor, även mörker. Den vanligaste rädslan bland svenskar (25 procent!) är att tala inför publik.
Hur kan jag minska rädslan?
När jag blir rädd producerar kroppen mycket adrenalin. För att tänka klart igen bör jag minska adrenalinnivån genom att promenera, träna, dricka ett glas vatten och räkna till hundra.
Träning ger färdighet. Nästa steg är att minimera sannolikheten att det jag är rädd för skall hända, genom att förbereda mig ordentligt. Är jag rädd att ha en presentation på jobbet eller hålla tal, kan jag skriva ner texten (i värsta fall kan jag läsa den innantill), öva framför spegeln, be någon att vara min övnings publik eller spela in mig. Är jag rädd inför en tenta bör jag läsa och repetera flera gånger.
Vanligtvis, när jag väl har förberett mig ordentligt, minskar min rädsla avsevärt. Är jag fortfarande lite rädd skall jag säga till mig själv (ibland flera gånger): ”Jag har gjort mitt bästa för att förbereda mig, kan inte göra något mer, nu ska jag känna mig trygg”.
När det viktiga skall ske försöker jag vara utsövd, avslappnad, dricka lite vatten och tänka på något som jag tidigare tyckte var svårt och jag ändå lyckats genomföra och är stolt över.
Om jag skall göra något viktigt kan jag träna mentalt under några kvällar. Jag sätter mig eller lägger mig bekvämt, slappnar av (med lite lugn musik) och föreställer mig en film med mig själv i huvudrollen, där jag gör det som jag oroar mig för, lyckas alldeles utmärkt och får högsta betyg, medalj eller applåder.
Mitt favoritsätt är att bedöma sannolikheten
När jag gick i skolan lärde jag mig sannolikhetslära. Den har visat sig mycket användbar. När jag är rädd för något tänker jag: hur stor är sannolikheten att detta kan inträffa?
Vanligtvis är den mycket låg så jag rycker på axlarna och rädslan försvinner. Exempelvis många är rädda för ormar och spindlar. Trots att 300 personer blir bitna av huggorm per år, har ingen dött av ormbett i Sverige på 20 år. Giftiga spindlar finns bara i djurparker. Så att vara rädd för en spindel eller en huggorm som dessutom biter om man trampar på den eller irriterar den är ganska omotiverat eller helt irrationellt.
Det tog tid innan jag lärde mig att hantera mina egna känslor. Då fanns det varken internet, YouTube, mobiltelefoner eller on-line kurser. Bara video kassetter, CD skivor och pappers lexikon. Idag är det mycket lättare. Man kan hitta många föreläsningar på YouTube och lyssna i mobilen. Gratis dessutom. Resten – det vill säga motivation att lyssna och öva måste man investera själv i. Men jag lovar att man får en fantastisk avkastning. Både den som lär sig och hens omgivning.
Så långt jag kan minnas har jag varit livrädd för höjder. Livrädd! Björn skrattade men baxade in mig med en halsduk över ögonen i en glashiss när vi skulle till ett möte på 30-de våningen i en helt glasad byggnad i Warszawa. Men det var då. Jag har kommit över min rädsla. Nåjå, jag gillar inte höjder direkt med jag klarar av att göra det jag vill om jag biter ihop. Det ser ni på bilden från High Adventure.
PS Rädsla känner man inför ett verkligt hot. Ångest känner man inför situationer som egentligen inte innebär någon fara och knappast kan definieras konkret. Även om hjärnan reagerar på samma sätt vid både rädsla och ångest så är ångest ett hälsoproblem som det vanligtvis behövs expertis och mediciner att hantera.