Mer perfekt mat finns det knappast. Det är Karl Johan svamp som vi plockar i skogen i norra Polen. På en timme plockar vi tillsammans 2-3 kilo, varav Björn 2 och jag resten. Först njuter vi av att plocka svampen och sedan att äta en del av den till lunch. Lätt stekt i lite rapsolja och kryddad med örtsalt smakar det underbart.
Svampen rensar vi direkt i skogen. I början hade Björn lite väl bråttom i skogen och tog hem orensad svamp. Tyvärr, under tiden hann barr, mossa och jord fastna ordentligt på svampen, därmed tog det betydligt längre tid att rensa den senare. Smart att lära rätt från början.
Svamp är utmärkt mat. Utöver att den är ekologisk, delikat, nyttig och gratis är den dessutom vegansk och kalorifattig. I nyttigheten ingår en hel del B2, B3, B6 samt mineraler som kalium, zink, järn, magnesium, mangan och selén – ämnen som vi ofta har brist på. Det mest intressanta och hälsosamma är den bastanta mängden av D-vitaminer, både D2 och D3 finns med. Utöver D vitaminkapslar finns det ingen annan produkt som är lika D vitaminrik. 100 gram svamp innehåller ca 60 microgram D vitamin, med andra ord över tre gånger mer än vi behöver per dag. Svampen är den enda vegetariska källan av D vitamin, således extra bra för veganer. Svamp är dessutom rik på svampprotein, mycket nyttig protein.
Svampen behåller den största delen av D vitaminerna också efter tillagning. Samma sak med torkad svamp. Den behåller uppåt 70 procent av D vitaminerna. Helt fantastiskt!
Växer som svamp efter regn
Så sant. Svamp växer i stora mängder i de svenska skogarna. Björn och jag brukar dock plocka den mesta svampen i Polen, där vi brukar vara under svampsäsongen. Vi har en sommarstuga i en liten by vid polska kusten. Byn, eller snarare ett litet fiskesamhälle består av några hundra fast bosatta personer. På sommaren kommer det tusentals turister dit. Lilla byn har en av Polens vackraste stränder. Sanden är ren och ljusgul, playan bred och milslång. Äkta sommarparadis bara några hundra meter från havet. När höstterminen startar i skolorna åker de flesta av sommargästerna hem.
Vår stuga ligger i utkanten av samhället och alldeles intill ett naturreservat. Eftersom marken består huvudsakligen av sand är skogen ganska annorlunda jämfört med den svenska. På sanddynorna planterar man mest tallar för att deras rötter binder sanden bäst. Tallarna växer ganska glest så att solen kommer ända ner till marken som är täckt med ljung och blåbärsris. Därmed är skogen mycket promenadvänlig. Behövs inga stigar för att ta sig fram, dessutom med vanliga träningsskor. Regnet rinner snabbt undan och sjunker in i marken. Eftersom det är torrt och glest mellan träden finns det knappast några spindlar, myggor, knott eller andra kryp som kan försura livet för svampplockare.
Även fästingar trivs uppenbarligen inte riktigt bra här. Kanske för torrt eller för soligt? Visserligen uppmanar polska myndigheter att kolla i fall man efter en skogspromenad har fått med sig hem någon fästing. Hittills har jag inte sett några och Björn (en äkta fästing magnet) har ”fångat” bara några under hundratals timmar i skogen.
Svampmeditation?
Däremot, svampen trivs här och växer glatt mest överallt. Huvudsakligen Karl Johan och kantareller, massor med kremlor och även andra sorter, som vi inte vågar oss på. Svampen växer fort, ofta från en dag till en annan. Förmodligen därför är den sällan maskäten. Eftersom regnet sjunker snabbt i sanden är svampen torr och ren. Högre upp på sanddynan ser man havet, nedanför är det hyfsat vindfritt även när det blåser en hel del. Havets brus hörs överallt.
Skogen i solsken ser ut som på ett fotoshoppat vykort, havets brus skapar meditativ stämning. Skogen är en perfekt plats att vila hjärnan för stressade stadsmänniskor. På helgerna brukar många polacker plocka svamp men skogen är stor och svampen räcker gott och väl till alla.
Svampen växer i hela kolonier. Det går snabbt att plocka. Kort sagt helt underbart. Halvvägs svampplockningen brukar vi ha fika: plommon, färskostkaka, mörk choklad och kaffe förstås. Ibland passar vi på och sitter bekvämt vid bord och bänkar som skogssällskapet har placerat lite varstans längs sandvägen. Ibland nöjer vi oss med en liggande stock.
Karl Johan stekt i lite rapsolja med örtsalt är en utsökt rätt. All svamp som vi inte orkar äta upp skär vi i skivor och torkar. Stora kartonger är utmärkta för svamptorkning. Har vi inga egna ber vi om några stora på en byggmarknad eller i en livsmedelsaffär. Under september vid kusten hinner vi torka flera kilo svamp. Under dagen lägger vi svampen på verandan. På kvällen tar vi in den. Vissa dagar kan det komma regnskurar. Då skall svampen in och ut, in och ut och in och ut. Jag brukar ha ett öga på det som jag gör för tillfället och det andra ögat kollar vädret. Regnet kommer ofta med blixtens hastighet och upphör nästan lika fort.
Svampsoppa, svampsås, svampristotto, svamppaj...
Av den torkade svampen lagar jag svampsoppa, svampsås, svamprisotto eller tillsätter till grytor. Svamp passar till många rätter. Egna recept kommer jag att lägga ut på bloggen allt eftersom, dessutom ta bilder när jag tillagar svampen.
Vi brukar cykla till våra favoritställen som ligger cirka en halv mil in i reservatet. Eftersom svamparna växer nära varandra så det blir ingen lång promenad. Däremot blir det desto fler benböj. Som inbiten Friskis motionär, efter mängden av skivstångspass har jag lärt mig att göra ”rätta” benböj som tränar låren och baken och samtidigt avlastar ryggen. Vidare sitter jag på huk när jag rensar svampen. Skonsamt och utmärkt träning för hela kroppen där en hel del balans ingår. Ett benböj per svamp och ett antal till där löv ser ut som svamp.
Även utan svamp är skogen nästan magiskt vacker i solskenet att promenera i. Svampen får vi på köpet. Perfekt nöje, speciellt i dagens ökande inflation och ekonomiska kris. Cykling och skogspromenad, en massa frisk luft, lite träning, allt helt gratis och så svampen ovanpå. Verkligen att rekommendera.
I år har vi testat en, för oss ny sort, den heter stor kremla. Efter att ha plockat Karl Johan och kantareller i många år har vi vant oss vid deras utseende. Så kremlan ser inte riktigt aptitlig ut med en röd hatt och vita skivor under hatten. Flugsvampar är också röda även om de ser helt annorlunda ut. Stekta kremlor med örtsalt på var faktiskt ännu godare är Karl Johan.
Börja med kantareller och Karl Johan
Det gäller förstås att veta vilka svampar som är ätliga och goda dessutom. De lättaste att börja med är kantareller, Karl Johan, smörsopp och trattkantareller. Alla har karakteristiskt utseende som är lätt att känna igen. Många kommuner organiserar träffar med svampexperter för alla som vill öka sina kunskaper. Ett bra tips är att plocka svamp med någon som kan. Svampböcker och appar är också utmärkta hjälpmedel. För övrigt gäller det att aldrig äta en svamp som man är minsta tveksam till om den är ätlig.
Det finns massor av svamp i de svenska skogarna. Om du inte har plockat svamp hittills kanske du skall testa den här hösten. Det är ett roligt fritidsintresse som växer snabbt. Hittar man sin första svamp vill man snart hitta nästa... Har man lärt sig kantareller vill man gärna lära sig att känna igen fler svampsorter. Lätt att få blodad tand. När vi lämnar sommarstugan i början av oktober är vi fullproppade med delikata D vitaminer och alla andra svamp nyttigheter. Dessutom välförsedda för att fylla resten av året med flera kilo torkade delikatesser.
Hoppas att du har blivit inspirerad till svampplockning eller åtminstone till fler skogspromenader. Så kanske när Björn och jag plockar trattkantareller att ses vi i skogen?