Ingen bör vara ensam på jul

Det finns nästan 2 miljoner singlar eller ensamhushåll som enligt SCBs statistik heter ensamboende personer utan barn. Ensamboende betyder inte nödvändigtvist ensamma. Många har familjer och släktingar på annat håll. Somliga är riktigt ensamma. Visserligen lär det vara bättre att vara ensam än i ett dåligt sällskap men vid vissa tillfällen blir ensamheten extra svår. Jul är just en sådan helg.

När jag var en liten flicka och dukade julbordet hemma i Warszawa påminde min mamma mig om att duka ett extra kuvert. Jag räknade antalet personer som skulle sitta tillsammans vid bordet och sedan ställde fram en extra omgång av tallrikar, bestick och glas vid en tom stol. Det skulle finnas en dukad plats ifall en oväntad gäst skulle ha vägarna förbi.

Våra förfäder många generationer tillbaka startade den tradition som fortfarande är levande i majoriteten av polska hem, en tom plats avsedd för en oväntad gäst. På detta sätt visar man att en person som är ensam och behöver mat och sällskap är välkommen in. En tom tallrik och en stol är symboler för hjälp och gästvänlighet. En tom tallrik skall också påminna oss om de som inte har råd med egen mat eller barn vars föräldrar inte har råd att köpa julklappar till dem.

Har man det bra brukar man ta det för givet. Att ha familj för gemensamt julfirande, pengar för att köpa gran, mat och julklappar – det är självklarheter. Det finns mycket att planera, förbereda och hinna med. Julbord på jobbet, julbord med vänner, julkonserter, julpyssel med barn och barnbarn m.m. tillkommer. Många är mer upptagna än annars. Vi också, faktiskt, trots att vi är pensionärer.

Tid att tänka på andra

Just december och julförberedelser är också en tid när vi bör tänka på andra. Vi är privilegierade att leva i ett av världens rikaste länder. Visst har vi hög inflation, ökande el-, drivmedel-, matpriser, ökande räntor och skatter. Men fortfarande majoriteten av oss har det hur bra som helst, åtminstone jämfört med andra. Efter att ha jobbat som volontär i närmare 20 år har jag lärt mig att även i Sverige finns det många fattiga, långtidsarbetslösa, ensamma och sjuka. Det finns i Sverige flera hundratusen krigs och ekonomiska flyktingar från olika länder och under året har det tillkommit ytterligare 14 000 ukrainare. För att inte nämna flera miljoner ukrainare på flykt i andra länder, desto fler som är kvar i krigshärjade Ukraina samt miljoner människor som bor i länder med krig, diktatur, extrem fattigdom som varken har hem eller mat.

En ny insikt fick jag för några år sedan. Tillsammans med Björn skulle vi för första gången hjälpa till när svenska kyrkan i Kungsbacka organiserade julafton för ensamma och andra som av någon anledning ville komma till det gemensamma firandet. När jag såg alla människor som strömmade in i kafeterian på jullunchen blev jag ledsen och glad samtidigt. Ledsen för att det fanns så många ensamma och även barnfamiljer som valde att tillbringa julafton där och samtidigt glad för att kyrkan och andra organisationer bryr sig om dem och ser till att det skall finnas ställen dit alla är välkomna.

Kyrkan har en stor och mycket trevlig kafeteria och välutrustat kök. Den största delen av maten skänkte generöst lokala butiker, bagerier och restauranger. Prästen och diakonen förberedde det mesta, volontärer dukade, serverade glögg och pepparkakor, värmde upp maten, ställde fram den, hjälpte funktionshindrade att lägga upp maten, fyllde på och plockade undan. Prästen gick runt och pratade med gästerna, diakonen spelade julmusik, sedan kom tomten med julklappar till barnen. Stämningen var mycket julig och trevlig. De flesta kom ensamma, men även flera småbarnsfamiljer var med, totalt var det betydligt fler än hundra personer.

Liknande julfiranden organiserar andra kyrkor och även andra organisationer på flera ställen i kommunen och alla är välbesökta. Uppenbarligen finns det ett stort behov. I lilla, rika Kungsbacka! Jättebra att många kommer och äter jullunch tillsammans med andra. Men alla de andra? Som inte vågar komma, stannar hemma och tittar på TV, gråter eller låtsas att de inte gillar att fira jul?

När jag tänker på alla som inte ser fram emot jul blir jag ödmjuk och uppskattar mitt liv desto mer. Det blir desto större kontrast när efter att ha hjälpt till vid jullunch för ensamma äter vi middag tillsammans med familjen, där man knappast ser bordet under all maten och runt granen ligger ett helt berg av julklappar...

Som tur är finns det många sätt att visa sin omtanke om andra. Man kan skänka pengar till olika organisationer som köper och delar ut mat till behövande, kläder och julklappar till barn. Man kan hjälpa till att organisera jul för ensamma eller bjuda ensamma släktingar, grannar eller bekanta. De kanske uppskattar en julhälsning, en liten julblomma eller inbjudan på julfika.

Jul är en kristen tradition. Trots att jag har slutat gå i kyrkan redan som tonåring försöker jag faktiskt leva efter en bibelvers: ”var mot andra som du vill att de skall vara mot dig”. Just på jul är det extra viktigt att tänka på andra. Så även om vi inte ställer fram ett extra kuvert för en oväntad gäst i Sverige kan vi göra något för de som inte lika lyckligt lottade. Både vi och de andra kommer att blir gladare och må bättre.

Med förhoppning att ingen skall tillbringa helgen ensam vill vi önska er alla en fridfull och riktigt God Jul!