top of page

Surkål - äkta delikatess för … tarmbakterier



Närmare 80 procent av immunförsvarets celler finns i tarmarna, mer exakt i tarmfloran. Den består av 1-2 kg olika bakterier både hälsofrämjande (probiotiska) bakterier och sjukdomsframkallande. Probiotiska bakterier är extra viktiga för att man skall vara frisk och må bra.


De hälsofrämjande bakterierna hjälper till att bryta ner kostfibrer till korta fettsyror som är viktiga för tarmhälsan, stimulerar tarmrörelserna och motverkar olika sjukdomar. Dessutom hjälper bakterierna att ta upp vitaminer, speciellt B-vitaminer och begränsar skadliga bakteriearters tillväxt.

En obalans i tarmfloran (för lite probiotiska bakterier) orsakar eller bidrar till vissa inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar, övervikt, depression, autism och Parkinsons sjukdom.

Prebiotisk kost för probiotiska bakterier

Probiotiska (goda) bakterier livnär sig på olika kostfibrer. Den bästa näringen för probiotiska bakterier är kostfibrer som framför allt finns i mjölksyrade livsmedel (prebiotiska kostfibrer). Även kostfibrer som förekommer i fullkorns spannmål, baljväxter, frukt och grönsaker är bra för tarmfloran.

Tarmfloran kan hamna i obalans vid långvarig stress eller efter en antibiotikakur. Parasiter och kosten påverkar också negativt bakterierna i tarmen. Sjukdomsframkallande bakterier livnär sig på snabbmat, socker och animaliskt fett och dessutom växer snabbare än probiotiska bakterier. Sådan kost ökar nivåer av inflammation. Om tarmfloran skadas tar det lång tid för systemet att återhämta sig. Efter en antibiotikabehandling kan tarmfloran behöva upp till 2 år för att komma i balans igen.

Grunden till immunförsvaret finns redan vid födseln när barnet ärver en del av mammans bakterier. Immunsystemet utvecklas hela livet genom kontakt med virus och bakterier. Livsstil har stor betydelse för immunförsvaret.

Surkål – probiotiska bakteriernas favoritmat

Syrat kål innehåller mjölksyrebakterier och stärker immunsystemet genom att främja produktion av T-celler i kroppen. https://www.levsunt.se/post/10-steg-f%C3%B6r-att-st%C3%A4rka-immunsystem Syrat kål (samt andra syrade grönsaker) innehåller också mycket C-vitamin, antioxidanter och andra nyttiga ämnen. Från syrade grönsaker tar kroppen lättare upp C-vitamin, järn, vitamin B12 och folsyra. I surkål finns också acetylkolin som reglerar blodtrycket.

Traditionen att syra grönsaker är väldigt gammal. Syftet var från början att bevara och konservera grönsakerna. Surkål och andra syrade grönsaker äter man gärna i många länder, framför allt Polen, Ryssland, Ukraina, Schweiz, Tyskland, Österrike samt i Asien.

I Sverige istället för att syra grönsaker använde man socker och salt som konserveringsmedel, därmed kan man vara tveksam till den syrliga smaken. Naturligtvis efter att ha smakat surkålet tillräckligt många gånger lär man sig att tycka om den.


Det finns surkål på burk eller i plastförpackningar, oftast importerad från Polen, att köpa i svenska matbutiker. Tyvärr, smakar den inget vidare jämfört med hemmagjord. Dessutom de flesta förpackningar som säljs i Sverige innehåller pastöriserad surkål. Pastörisering innebär uppvärmning till 65-100 grader för att döda skadliga bakterier och mikroorganismer. Tyvärr, uppvärmning sänker avsevärt surkålets hälsobringande effekter.

När du köper surkål välj den opastöriserade. Det skall vara skrivet på förpackningen att surkålet inte är pastöriserad.

Kristina och jag brukar åka till ett stort hälsohem i Polen. Under två veckor äter vi endast prebiotisk kost. Surkål och surkålssaft får vi var och varannan dag. I början var jag ganska tveksam men vande mig snabbt vid smaken. Surkål, syrad rödbetssaft och syrad gurka har blivit mina stora favoriter.

Hemlagad surkål är godare (åtminstone i Sverige) och jag har blivit riktigt bra på att göra den själv, speciellt efter tips från Natalia, en ung bekant från Polen som har lärt sig från sin mormor.

Så här gör jag:

Det finns speciella lerkärl för att göra surkål i. Det går dock bra att göra surkål i en stor glasburk eller annat kärl.

Ingredienser

Vitkål

1 msk salt utan jod per kilo kål (jod försämrar fermentering)

1 dl rivna morötter per kilo kål

  1. Tvätta yttersta lagret på kålen. Strimla det så tunt som möjligt (jag använder köksberedare, men en kniv eller mandolin/rivjärn fungerar också bra

  2. Blanda kål, morötter och salt i en bunke. Knåda blandningen tills den börjar vätska sig (5-15 minuter).

  3. Lägg den knådade blandningen i omgångar i det slutliga kärlet. Pressa ner ordentligt varje omgång med din hand.

  4. Lägg längst upp en tallrik och en stor eller två mindre stenar (noggrant tvättade och sköljda med kokhett vatten) som skall tynga ner kålen. Låt det stå i rumstemperatur (ca 18-22°C) i 10 - 14 dagar.

  5. Kolla emellanåt att det inte har blivit någon typ av grå beväxning. Om det blir det beror det på att kärlet, tallriken eller stenarna inte var riktigt rengjorda. Skrapa bort det grå lagret.

  6. När jäsningen är klar flytta över kålet i väl rengjorda glasburkar (skölj med kokhett vatten).

  7. Ställ i kylskåp och låt stå i minst 2 veckor innan surkålet blir helt färdigt. En oöppnad burk håller surkålet fräscht i upp till ett år.


Bilden till höger visar riven kål och morötter

som du strör salt på och knådar







Bilden till höger: kålet under fermentering

Viktigt med utrymme mellan tallriken och

kärlets vägg för att få avluftning




Efter flera starka antibiotikakurer var min tarmflora i obalans i allra högsta grad. Ett år senare genom att äta några matskedar surkål varje dag ökade antalet probiotiska bakterier i mina tarmar avsevärt. Hur vet jag det? Sedan jag har börjat mata mina bakterier med surkål har jag inte varit sjuk och knappast ens förkyld trots kontakter med såväl snoriga, hostande och kräkande barnbarn som bekanta och obekanta vuxna. Testa gärna själv!

202 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page