Det finns situationer/ problem som du kan åtgärda och de som du inte kan. Rätt hanterat skall ilska hjälpa dig att sätta igång de rätta åtgärderna. Blir du lätt arg? Hur reagerar du då? Inser du och accepterar när det inte är möjligt att förbättra läget? Tar ett glas vatten, en promenad eller räknar till hundra och lugnar ner dig? Gör du det hanterar du situationen bra och kan sluta läsa här.
Alla blir arga ibland, vissa oftare andra mer sällan. So far so well. Problem med ilskan uppstår först när man har svårt att kontrollera den eller inte gör det. Långvarig och problematisk ilska leder till olika hälsoproblem dels för den som blir arg, dels för omgivningen.
Skriker du, svär, bankar i bordet eller säger något som du ångrar efteråt? Då är du i gott sällskap. Enligt en brittisk undersökning ca 10 procent av engelsmännen anser själva att de har svårt att hantera sin ilska och faktiskt oftast p.g.a småsaker. Det är förstås dumt, alla är överens om det.
Barn lär sig genom att imitera sina föräldrar. Oftast agerar de på samma sätt i liknande situationer utan att ens fundera på sitt beteende. Har du inte lärt dig att hantera din ilska när du var barn, gör det nu.
Att bli arg är en vanlig reaktion på en oförrätt. Man känner sig illa behandlad eller tycker någon sagt eller gjort något orättvist, elakt eller dumt. Adrenalinnivån och pulsen går upp. Kroppen förbereder sig på att fly eller slåss. Syftet med ilska är att uppmana till en reaktion som skall förbättra situationen. Absolut inte tvärtom.
De flesta har en inbyggd eller snarare intränad spärr (åtminstone inför personer som man är beroende av) som bromsar ett utbrott, man lugnar ner sig efter en stund och försöker lösa problemet.
Ibland fungerar inte spärren och ilskan kommer ut i en helt okontrollerad form. Okontrollerad ilska leder till negativa konsekvenser i vardagen. Relationen till andra människor, familjemedlemmar, kollegor och vänner blir ansträngd. Omgivningen reagerar med obehag, tar avstånd, till slut undviker man de som får utbrott. Ilska, skuldkänslor och ångest ökar risken för hjärtattack eller stroke. Att be om ursäkt reparerar inte alltid relationen.*
Hur skall man hantera ilskan?
1 Börja med insikten att det är du själv som gör dig arg. Du producerar allt adrenalin, spänner muskler, blir röd i ansiktet, har lust att skrika, eller vrålar rätt ut. Inger annan gör dig arg, varken en orättvis chef, barn som kinkar, eller en trafikdåre som kör på din nya bil.
2 Det är dina egna tankar som utlöser ilskan och det är du själv som väljer din reaktion. När man blir irriterad ökar risken för feltolkning och ilskan stiger. Det blir en ond cirkel. Det är viktigt att stoppa den onda cirkeln innan du gör dig själv och/ eller någon annan illa.
3 Lär dig i vilka situationer du lätt blir arg och hur du reagerar. Gör anteckningar under flera veckor. Skriv datum, händelse och din reaktion. Gör det när du har lugnat ner dig och kan tänka igen. Ju mer du lär dig om dig själv desto snabbare kan du avbryta kommande utbrott.
4 Gå igenom din lista. Ser du något mönster? Blir du ofta arg i liknande situationer? För det mesta vet du själv att på vissa saker/ ord du reagerar som en tjur för ett rött skynke. Vad kan du förändra? Om du hamnar i liknande situationer tänk i förväg hur du skall reagera nästa gång och öva.
5 Det finns alltid en anledning, något som utlöser din reaktion även om du inte är helt säker på anledningen. Lär känna igen dina triggers. Vad är det som du reagerar på med ilska? Tänk igenom och förbered ett alternativt beteende innan situationen upprepar sig.
6 Lär dig att uppmärksamma tidiga varningssignaler. Bli medveten om att när adrenalinnivån i kroppen ökar går pulsen upp, andningen blir ytligare och musklerna spänner sig. Vidta en åtgärd, som du har tänkt ut i förväg. Gör en avslappningsövning, gå in i ett annat rum, sätt på musik, ta en promenad några minuter, ta fram block och penna och rita.
7 Förbättra din kommunikation. Lär dig jag-budskap och aktivt lyssnande. Sannolikheten att du når fram till andra ökar avsevärt. Undersök hur dina tankemönster ser ut. Vilka berättelser har du om dig själv, finns det några som kanske kan ändras? Ställ fler frågor och försök att sätta dig in i den andres situation. Hur tänker hen? Varför säger och agerar hen som hen gör? Be om en extra förklaring.
8 Se över din livsstil. Finns det några andra omständigheter som du kan förbättra? Blir du lättare arg när du är stressad, trött, sömnig, hungrig, har ont? Minska stress, träna regelbundet. Då gör du dig av med aggressioner löpande.
Kom ihåg (eller skriv påminnelse lappar) ord som Platon skrev för två tusen år sedan: "Det finns två saker en människa aldrig bör vara arg över – det hon kan hjälpa och det hon inte kan hjälpa”. Sååå klokt. Bli inte arg om du själv har orsakat situationen eller kan lösa den. Lär dig och gör rätt nästa gång så slipper du problemet. Acceptera det som du inte kan hjälpa. Ingen idé att förgifta sig själv (och andra) med ditt adrenalin.
* Fundera på följande samtal:
X: Kasta en tallrik i golvet.
Y: OK
X: Gick den sönder?
Y: Ja
X: Säg förlåt
Y: Förlåt
X: Blev tallriken hel?
Vad hjälper en ursäkt när någon annans hjärta går sönder under ditt ilske utbrott? En ursäkt är en första åtgärd som behövs, men endast en av flera nödvändiga.
PS Tack så mycket Simon för att vi fick använda din gamla teckning.