”Repetition is the mother of skills” säger experter. Alldeles riktigt. Repetera, repetera och repetera tills du inte kan göra fel. Men gör det på ett smart sätt.
Istället för att läsa texten flera gånger är det bättre att testa sig själv mellan gångerna. Då behöver du läsa texten färre gånger. Det är bäst att lägga ca 30 procent av tiden på att läsa texten, resten av tiden för att återberätta den. Svara på instuderingsfrågor. Läs tidigare delar innan de fortsätter:
Use it or lose it
Det som du tränar ofta sitter bättre i minnet och är lättare att plocka fram. Använd minnet på rätt sätt så lär du dig snabbare och lättare. Det du inte repeterar glömmer du efter några dagar. Repetera och repetera. Ju fler gånger du repeterar desto bättre fastnar kunskapen.
Spridningseffekten innebär att inlärning sker under flera tillfällen. Det du repeterar minst 3 gånger har du 80 procent chans att minnas längre. Helst ska det vara en natt mellan repetitions tillfällena. När du sover bearbetar och konsoliderar hjärnan minnena och kunskapen.
Börja att repetera först när du har glömt en hel del. Vi lär oss bättre när det är lite jobbigt men samtidigt inte för besvärligt. Det ska vara möjligt att förstå och lära. Det skall vara lagom svårt för att läsa vidare. För lätt och för svårt är demotiverande.
Kunskaper bygger på kunskaper
Ju mer kunskaper du har desto lättare blir det att sätta dig in i nya ämnen och lära nytt.
Det är lättare att lära dig nytt om du har en viss förkunskap/ övergripande bild av det som du skall lära dig. Forskare säger att det behövs en krok för att bättre fästa, ”kroka fast”, information i minnet. Bläddra, eller ännu bättre, läs i boken om det som nästa lektion handlar om. Läs rubriker, frågor, diagram, etc. helst hela texten.
Det som är avvikande eller lite udda kunskaper fastnar lättast i minnet.
Den nya kunskapen hamnar först i arbetsminnet. I arbetsminnet kopplas den nya informationen till den information som du hämtar från långtidsminnet. Sedan förflyttas den till långtidsminnet. Automatiserad kunskap sparar plats i arbetsminnet. Multiplikationstabellen, bilkörning och liknande är exempel på det som man har lärt sig en gång och slipper att lägga uppmärksamhet eller tankekraft på.
Du lär dig nya fakta genom att relatera dem till existerande kunskap, sådant som du redan vet. Du fäster ny kunskap till den existerande kunskap som redan finns i långtidsminnet. Har du inget att koppla den nya informationen till är det mycket svårare att få den att fastna.
Fundera på det som du läser, skapa nya associationer, se sammanhang, en helhet. Fundera på orsakerna och resultatet. Ställ många frågor till dig själv.
Tips till föräldrar: Försök att lära dig/ ditt barn vid alla möjliga tillfällen. Dela intressanta artiklar i medier, berätta om dina erfarenheter från jobbet, ta med barnet till ett bibliotek och skaffa ett lånekort, titta tillsammans på Vetenskapens Värld och liknande program, intervjuer med Nobelpristagare, etc.
Lär dig mer om det barnet har intresse av från artiklar, Wikipedia, medier, etc. Prata om ämnet, ställ frågor.
Ta upp aktuella samhällsfrågor, förklara vad som har hänt och varför, berätta vad du tycker om detta och ställ frågor till barnet.
Börja med en övergripande bild
Börja med en överblick av det du ska läsa. Inlärning är som ett pussel. Det är lättast att börja med kantbitarna.
Vill du utnyttja tiden maximalt lägg 15 minuter (skapa krokar) på att få en övergripande bild av det som läraren ska gå igenom på morgondagens lektioner. Du kommer att förstå och minnas betydligt mer. Bläddra igenom rätt kapitel i boken, läs rubrikerna, instuderingsfrågorna, läs gärna en sammanfattning, titta på en film på YouTube, läs på Wikipedia. Först efter en överblick och struktur kan man fylla dessa med detaljer.
Är det något viktigt som du verkligen vill lägga på minnet är det bäst att du gör egna anteckningar, analoga i ett block, med bilder, pilar, färg etc.
Spridningseffekten – kom ihåg mer
Om du ska läsa inför ett prov 4 timmar sprid ut tiden. Läs hellre 1 timme vid 4 tillfällen med en natt mellan, 3 eller två tillfällen istället för bara läsa en gång 4 timmar. Repetitionen planar ut glömskekurvan.
Att läsa många timmar i sträck (desperat läsning), kan fungera inför ett prov men efter några dagar är kunskaperna helt borta.
Det är mycket klokt att skapa ett schema inför proven för läsning med lämpliga intervaller. Viktigt att det ska vara minst en natt mellan.
Testmetoden – läsa mer effektivt
Du lär dig bättre när du återhämtar lagrad information. Inlärning genom testmetoden utökar lagringskapaciteten i minnet. Ju mer du måste anstränga dig för att minnas desto bättre blir inlärningseffekten.
En bra metod är att lära ut/ återberätta materialet till någon annan. Lär dig för att sedan lära ut till någon annan.
Tips för en vuxen som läser tillsammans med en elev: om eleven svarar fel på frågan ge ledtrådar istället för att bara leverera korrekt svar.
Fortsättning följer...