Tyvärr finns det ingen USB port till din hjärna som du kan använda för att ladda in allt du behöver och vill kunna. Det måste du göra själv. Med det finns ett sämre och bättre sätt. Här får du sammanfattning av de bästa.
Läs gärna del 1 och 2 först om du inte redan har gjort det:
Skapa minnesbilder i huvudet
Studera noggrant grafer och diagram, lägg på minnet. Skapa bilder av olika händelser (eller titta på bilder och lägg på minnet). När du läser om migration och ska komma ihåg tre stora migrant vågor till Sverige sedan 50 talet föreställ dig att först på 70- och 80-talet kommer turkar, greker och italienare för att arbeta i fabriker (Volvo, SKF), sedan kommer jugoslaver när kriget på Balkan bryter ut i början på 90-talet, och sist flyktingar från mellanöstern 2015-2020 som tar sig över Medelhavet i båtar.
Skapa starka associationer
Ju fler och starkare associationer du skapar desto bättre för minnet.
Att lära från många olika källor hjälper också minnet. Du kan läsa en text i skolboken, i en biblioteksbok, titta på en film, läsa om samma sak på exempelvis Wikipedia eller en annan relevant sida, kolla på ett museum.
Skapa de rätta förutsättningarna (själv eller med förälderns hjälp)
För att kunna lära måste du känna:
Kompetens – känsla av att vara kompetent och kunnig, vara övertygad om att du klarar av dina uppgifter
Autonomi – känsla av självbestämmande att agera utifrån egna val. Du ska själv välja (inom rimliga gränser) vad, när och hur du ska läsa, även om du efterfrågar vuxen/ någon annans stöd. Be om hjälp med det som är svårast och du inte klarar av på egen hand. Du ska få stöd utan att känna dig kontrollerad.
Samhörighet – en känsla av att ha bra och starka relationer. Trygghet och bra relationer hemma och i skolan underlättar inlärning. För elever är positiv feedback från föräldrarna mycket värd. Läxor/ arbetsuppgifter ska vara lagom svåra. För lätta – är bara demotiverande. Att räkna 30 liknande matteuppgifter bidrar inte till inlärning. Bättre att öka lite svårighetsgraden. Att klara av en lagom svår uppgift framkallar dopamin, en hjärnsubstans. Dopamin är motiverande och stimulerar till fortsättning.
Rätt mindset
Mindset har stor betydelse för inlärning. Man kan ha dynamisk eller statisk mindset. Dynamiskt mindset fungerar bäst och innebär att du har förmåga att lära dig. Du är inte rädd att misslyckas försöker om och om igen, fast på ett mer intelligent sätt.
Tänk på Henry Fords kända citat: ”Om du tror att du kan eller om du tror att du inte kan så har du rätt!”
Föräldrar/ lärare ska berömma arbetsinsatsen, inte intelligensen eller resultatet. Detta uppmuntrar elever bättre till fortsättning.
Tänk positivt: Detta kan jag inte ÄNNU, så jag behöver öva mer. Det som jag inte är bra på ÄN, måste jag öva lite till.
Är du en förälder som vill ge stöd berätta om dina egna misstag och vad du har lärt dig från dessa. Berätta om vikten av att lära sig något hela livet och ha positiv inställning till lärandet. Det ska vara kul att lära sig och testa nytt. Vissa saker lär man snabbare, andra långsammare men det är viktigt att fortsätta. Ta exempel från fritidsaktiviteter. Det behövs en hel del träning för att lära sig simma, åka skridskor, skidor, segla. Först när man kan tillräckligt mycket är det riktigt roligt.
Grit
Enligt Angela Duckworth, som definierade begreppet, betyder grit "perseverance and passion for long-term goals", det vill säga uthållighet och passion för att nå långsiktiga mål.
Grit handlar om konsten att inte ge upp. Arbete och ihärdighet är oftast viktigare framgångsfaktorer än talang och avgörande på lång sikt. Du måste lära dig att hantera motgångar, hålla fokus och fortsätta anstränga dig. Ju fler grit poäng, desto fler framgångar.
Du behöver ha positiva referenser för att komma ihåg, när du tidigare har kommit över något som var riktigt svårt. Föräldrar har en hel del minnen och bör hjälpa till att plocka fram de rätta erfarenheterna för yngre barn och om det behövs, hjälpa tonåringarna.
Fortsättning följer...