top of page

Tala med en tonåring – mormors tips del 3


Bättre kommunikation och förståelse för varandra är det som båda vuxna och tonåringar har högt på önskelistan. Därför delar jag gärna mina lärdomar med alla intresserade. Hoppas att de kommer till nytta både för vuxna och för tonåringarnas skull.


Hjälp att bygga upp självförtroende


Många ungdomar är osäkra på sig själva, även de som verkar riktigt kaxiga. Vanligtvis försöker de dölja sitt dåliga självförtroende och den låga uppfattningen om sig själv. De behöver mycket uppeppning och beröm, helst med konkret beskrivning på vad som de är bra på och även varför. https://www.levsunt.se/post/tala-med-en-ton%C3%A5ring-mormors-tips-del-2

Exempelvis:


- Roligt att det gick bra på biologiprovet. Du läste en hel del både förra veckan och igår. Man lär sig snabbare och bättre genom att läsa kortare stunder men under flera dagar.


Helst skall man säga något vänligt och positivt varje dag. Med positiv inställning finner du många saker som du kan påtala. - Du passar fint i din nya frisyr. - Jag uppskattar att du har hjälpt mig med X, eller din bror med Y. Det var mycket omtänksamt.


Den typen av kommentarer är gör oerhört mer nytta än sura påpekande av tonåringens alla fel och brister. Grundläggande är förstås att du börjar med att lyssna.https://www.levsunt.se/post/tala-med-en-ton%C3%A5ring-mormors-tips-del-1


Bäst att vara tyst ibland


Det händer emellanåt att tonåringar är på extra dåligt humör, irriterade, upprörda, ledsna. Något ville sig illa i skolan eller någon annanstans. Det kunde varit flera alldeles för sena kvällar eller ännu värre en sleepover. Tonåringen är utslagen, sömnig och går rätt in i väggarna. Då är det bäst att låta hen vara. Ganska dumt att ta risken och försöka prata om orsaken till det dåliga humöret eller sömnbristen. Bättre att låta dem vara ifred och sova ut. Trötta och sura tonåringar har mycket sämre spärrar, om de ens har några, än glada och utvilade så det är dumt att utmana ödet. Om det inte är absolut nödvändigt, bäst att låta hen vara ifred.


Jag-budskap


Emellanåt behöver den vuxne ta upp negativa saker med en tonåring. Dåliga betyg, otrevligt beteende eller för mycket tid som hen spenderar med mobilen och framför TV är vanliga problem i många familjer. Min erfarenhet är att båda parter ska vara förberedda inför samtalet.


Börja med att komma överens om när ni skall prata och förbered ditt eget budskap samt några förslag. Under samtalet förklara varför du tar upp ämnet, vad är du orolig för, vilka konsekvenser som tonåringens beteende innebär för dig och för hen. Fråga vad tonåringen anser själv och låt hen komma med egna förslag.


Exempelvis: - Du har spenderat flera timmar varje dag med mobilen i handen och framför TVn. I våras spelade du tennis och fotboll, men har slutat med bägge. Jag är orolig för din hälsa och vill att du drar ner på skärmtiden avsevärt. Hur vill du göra det?


Naturligtvis vill ingen tonåring minska sin ”frihet” och kommer att berätta om kompisar som har obegränsad skärmtid.


Så förbered dina argument och svar på invändningarna. Dessvärre är tonåringen sällan så samarbetsvillig som vi skulle önska och inställd på att direkt minska antalet skärm timmar. Men det är upp till de vuxna att sätta gränser och … inställningarna på tonåringens mobil. Vänligt men bestämt. Med förklaring att det är bra för hens hälsa att göra annat än titta på skärmar. Det underlättar att hänvisa till forskare och andra experter.

Innerst inne är tonåringar ganska förnuftiga, fattar vad som är rätt och fel, även om de våldsamt protesterar mot föräldrarna. Protester ingår i deras frigörelseprocess och det är just på föräldrar de övar sin argumentationsteknik.


Ta till humör


Är tonåringen helt oresonerbar? Skriv det du har problem med men på ett roligt sätt. Ligger tonåringens smutsiga kläder på golvet i badrummet istället för tvättkorgen? Lägg en lapp på kläderna: ”Vi skulle gärna hoppa in i tvättkorgen men det är lite väl högt". Kan du hjälpa oss att komma över ribban? Helst inte bara idag. Nästa gång också!” Har tonåringen gått ut med hunden men promenaden blev alldeles för kort, skriv ett brev: ”Min snälla matte/ husse. Jag älskar långa promenader med dig och är alltid glad för varje minut jag kan springa fritt, gärna på klipporna eller i skogen. Kan du lägga mina önskemål på minnet? Din hund, Malte”.


Om smutsiga tallrikar och koppar står i diskhon istället för i diskmaskinen kan du skriva följande: ”Saknar fötter, kan inte vandra till diskmaskinen själva, tyvärr. Inte imorgon heller...”. Gissa själv om sannolikheten för att dina synpunkter blir hörda ökar.


Och sist men också viktigt


Hoppas att du har ett gott minne. Kommer du ihåg hur du uppträdde när du var tonåring? Vad tyckte dina föräldrar om dina upptåg? Ditt uppror, egna starka vilja att göra dina egna val, behov av självständighet och att få vara ifred? Vad tyckte du om dina föräldrars krav, förväntningar samt eviga och trista tjat?


Kanske du också ska vara tacksam att dina tonåringar inte är fullt lika kreativa och besvärliga som du var... Det är jag.

bottom of page